Mässan på Göteborbsvarvet blev en svettig historia och antagligen en föraning om hur gårdagens lopp skulle bli för många. När jag åkte från Helsingborg var det 15grader så döm av min förvåning när Göteborg hade 23 och inne på mässan var det säkert över 30 grader. Så alla löpare som strosade omkring där i flera timmar fick nog sota för det dagen efter. Själv är jag glad över att jag inte skulle springa loppet med den uppladdningen i benen :)! Själva tillställningen var dock kul även om kvällen hann bli natt innan jag hann hem på fredagen.

Kanske var det därför jag vaknade och kände mig trött och seg i kroppen i lördags morse. De tre första passen gick emellertid riktigt bra men sedan satte oss Patrik och jag ner och fikade i solen en 20min och jag blev så seg så seg. Under uppvärmningen till sista löppasset kändes det som om jag sprang i klister och den första 400ingen av 12 kändes tung. Men så tänkte jag "skärpning upp på fotbladet och känn dig lätt" och vips så gick den jättesnabbt och sedan avverkades hela passet som i trans. Sista 400ingen gick i 1.12 vilket är nytt personbästa för mig och riktigt bra med en vila på endast var 1min. Även idag har träningen flutit på bra då jag hunnit med både cykel, löpning, simning och inredningsparty på en kolonilott här i stan. Ja och så har jag hunnit att njuta av vår fina fondtapet som Patrik satte upp igår medan jag roade mig med min träning. Ursnyggt!!!!

Formen efter EM har nu dalat lite pga intensifierad träning, vilket också är tanken eftersom man omöjligt kan hålla kvar en toppform hur länge som helst. Just nu är fokus på träning och evighetssåpan "husrenovering på Falsterbogatan", båda känns som riktiga långkörare utan slut i sikte :)! Dock höll gårdagens cykelpass på att sluta med förskräckelse då ett gäng rådjur hoppad ut ur skogen en bit framför mig. Jag hann se dem och tänka att hm, det kan komma fler....och mycket riktigt precis framför mig hoppar ett ut. Tack och lov klarade vi oss båda, och jag föredrar att inte tänka på potentiella följder av en krock.

I helgen går Göteborgsvaret och förra året chockade jag friidrottssverige med att knipa ett SM-brons. I år kommer jag inte springa men väl stå i Sauconys monter på mässan innan. Ska ni upp och springa så passa på och besök oss där, jag finns där mellan 14-21 på fredag. En annan sak alla Malmöbor bör uppmärksamma är Polars tävling polarjakten (www.polarjakten.se) där du kan vinna en RS800CX. Jag har gömt ett värdebevis på just denna klocka någonstans i Malmö och den 25 maj gäller det att vara alert för då meddelar jag ledtråden som kan leda dig rätt.

     Som jag skrivit tidigare hade jag inte förväntat mig något speciellt tidsmässigt i dagens Springtime, ett backigt 10km i centrala Helsingborg. Målet var dock att slå tiden 37.58 som jag hade för två år sedan. Den här veckan har fokus i stället varit på cykel och och dagens uppladdning fick bli intervallspinning på morgonen med mina GRYMMA kunder på SATS. Vädermässigt slapp vi gårdagens tokblåst men fick istället hantera duggregn och 6-7grader vilket fick mig att känna mig sådär laddad. En timme innan start lyckades jag i alla fall göra mig lite laddad, något som krävs för att göra ett bra lopp. Resultet blev bättre än väntat och jag sprang in på nytt personligt rekord, 36.09 (det står 36.12 i resultatlistan men alla fick 3sek extra av någon anledning). Jag är jättenöjd och känner att det finns mycket snabbare farter i kroppen men de ska jag plocka fram i ett viktigare lopp :)! Nedan är en länk till Helsingblads Dagblad och ovan ett par bilder från samma tidning. Notera min tatuering på låret - stop the burn (sök på Extreme Endurance så får du veta en hemlis :))

http://hd.se/sport/2010/05/08/gratt-och-mulet-springtimevader/

Veckan efter vinsten i Holland var ganska extrem. Väl hemkommen var det dags att börja packa och fortsätta renovera huset, eller jag städade mest och Patrik med kollegor renoverade. Hur som helst med hjälp av ett gäng underbara vänner flyttade vi i helgen in i huset. Eftersom vi flyttat och renoverat samtidigt så är huset just nu en enda stor kaotisk byggplats. Men jag känner på mig att det kommer bli fint när allt är klart. På grund av flytten fick jag dessvärre hoppa över mitt för den veckan enda fartpass på löpningen som jag antagligen behövt inför Springtime på lördag. Med tanke på renovering, flytt och veckans tunga cykelträning förväntar jag mig inte direkt stordåd på lördag. Men, det ska ändå bli kul att få springa och grilla med alla götister lite senare på kvällen.

Nu till en glädjande nyhet. Idag fick jag mail från presidenten för Powerman. Han undrade ifall jag ville bli ambassadör för Powerman, något som jag tar som en stor ära naturligtvis :)!

           Underbart, härligt, fantastiskt är känslan över att äntligen lyckats nå hela vägen! Träningen den sista månaden fram till tävlingen har känts kanon så förhoppningen fanns där...men det är en bit från att hoppas till att verkligen lyckas :)!

Resan till Holland tog sin tid då de vägar vi valt att åka på tydligen transformerats från en snabb autobahn till en sniglande byggarbetsplats. För mig är Tyskland ett enda BAU och STAU just nu :)! Väl framme i Holland sken solen och på tävlingdagen fick vi avnjuta en 25grader och sol - helt underbart då temperaturen visade 4+ när vi lämnade Helsingborg. En trevlig överraskning var hotellet som arrangörerna bokat in oss på - vi slapp den obligatoriska lantbruksskolan och fick istället bo på 4stjärnigt hotell. Mycket fint hotell i härlig miljö så tack så mycket för det :)!

Tävlingsdagen välkomnade oss med klarblå himmel och jag kände mig redo för att anta sträckorna 15-60-7.5.  Efter lite intervjuer var det dags att invänta startskottet och ganska snart fann jag mig själv i täten och var den som styrde loppet. I år hade de förlängt löpbanan och lagt till en extra vändpunkt, som om alla knixiga svängar inte var tillräckliga ändå. Dock visade det sig att knixiga svängar är lite av min grej för de andra verkade ha det jobbigt vid varje skarp kurva. På näst sista varvet (totalt 6) fick jag en lucka på några meter som till första växligen ökade till ca15sekunder. Förra året lyckades jag tappa 30sek i växlingen och i år hade jag bestämt mig för att växla fortare. Det lyckades och hade bästa växlingstid vilket jag är oerhört nöjd över eftersom jag skulle slippa agera psykologisk farthållare åt ett gäng konkurrenter. Jag förstod att bakomvarande skulle göra allt för att täppa igen luckan så jag pressade lite hårdare än brukligt. Avståndet minskade emellertid aldrig och sista varvet (3 totalt) tog jag det lite lugnare i korsningarna där asfalten var dålig efter en hård vinter för att inte riskera punktering. Vet inte varför men helt plötsligt poppade en tysk melodislinga upp i mitt huvud: heute ist main tag....heute ist main tag...det tog några sekunder innan jag var fokuserde på uppgiften alena igen :)!

Om första växlingen gick kanon så gick andra växlingen desto sämre. Det är inte lätt att ta på sig de snabba sauconyskorna med kramp i båda fötterna/underbenen - det tar faktiskt sin tid. Förstår inte varför jag alltid får kramp på den här tävlingen men kanske är det för att det är första tävlingen på året och att banan innehåller många inbromsningar och accelerationer, vilket sliter på benen. När jag fick höra att jag drog i från ytterligare på löpningen började jag ana att det kunde gå vägen....men vägrade ändå tänka tanken fullt ut. Det är ju inte över förrän det är över! Men de sista två km insåg jag att bara jag höll mig på benen skulle det här gå hem och att korsa mållinjen som etta kändes UNDERBART HÄRLIGT!

De första tre bilderna är från prisutdelningen och den näst sista är presentationen av oss innan start där jag står först eftersom jag är rankad 1a :). Den sista är från en intervju precis innan start.

Om bara några få dagar är  det tävlingspremiär och som vanligt finns pirret i kroppen där, nervositeten och glädjen att äntligen få tävla för det är ju trots allt det roligaste som finns. Samtidigt är det lite extra nervöst då det är första tävlingen för året och första gången som detgäller att omsätta träningen till tävling och det är inte alltid samma sak. Som vanligt är cyklingen svårast att förutspå formen i då jag saknar wattmätare som kan ge mig vägledning. Dock har jag haft wattmätare på min grymma Computrainer men eftersom det är första året saknar jag referensramar huruvida jag utvecklat mig eller inte. Jag väljer dock att tro att jag har utvecklat mig - naturligtvis. Löpmässigt har det gått bra och jag känner mig stark och uthållig. Målet är högt satt och naturligtvis vill jag tidsmässigt prestera bättre än föregående år (med reservation för yttre opåverkbara förhållanden)- vad det kan leda till är naturligt svårt att sia om då jag inte vet hur mina konkurrenter tränat. Och ska jag vara riktigt ärlig så har jag iår inte riktig koll på vilka som är anmälda. Men det brukar alltid vara ett starkt startfält så jag utgår från att iår är inget undantag.

Idag splittras dock fokus då mina tankar går till morgondagens föreläsning på trygghetsstiftelsen som jag för tillfället sitter eller borde sitta att förbereda - och inte alls blogga här :)! Jag har även premiärsimmat min nya våtdräkt G-range från Sailfisch (www.triathleten.se). Så flexibel, så snabb och så grym den känns!! Dagens andra och sista pass blir ett cykelpass med lite insprängd tävlingsfart -toppning handlar ju om att köra kortare men med bibehållen intensitet så att huvudet är laddat och förberett för denna fart.  Och för bästa återhämtning så tränar, äter och sover jag i mina compressionstrumpor från SLS3.

Det är verkligen effektivt att åka på träningsläger eftersom man har möjlighet att helt avskärma sig en vardagsverklighet som annars alltid gör sig påmind här hemma. Just nu är det mycket beslut som ska tas, färg på väggar, tapeter, kökstankar och huvudbry över att hitta en överkomlig trapplösning som inte kostar en smärre förmögenhet. Annars gör Patrik allt han kan för underlätta för mig och medan jag var och tränade på Mallorca så ägnade han sig åt att flytta ut ur min lägenhet - snacka om att jag är en priviligerad kvinna :)!

Igår fick jag även kvitto på att två veckor av mycket och hård träning inte alls nödvändigtvis behöver betyda att kroppen bryts ner och presterar sämre - allt beror på individuella skillnader och den träningsbakgrund man har sedan tidigare. Inte heller finns behovet av hela vilodagar. För mig kan en vilodag bestå av ett lugnt cykelpass, distanspass i löpning eller ett simpass. För handen på hjärtat hur många av er känner sig pigga och utvilade efter en vilodag. Ganska vanligt brukar istället vara att man känner sig segare dagen efter. Men återigen allt är individuellt och är man nybörjare så kan behovet av vilodagar vara nödvändigt.

I Helsingborg finns en 2km slinga (60m kort så jag förlänger den naturligtvis) inne i Pålsjöskog som verkligen inte tillhör de mest lättsprungna banorna jag känner till. Den får Pildammsparken (för er som är bekanta med den) att kännas som värsta asfalterade gatloppet. Nåväl tisdagen tre veckor  innan mitt träningsläger avverkades 3x3km progressiv löpning på spåret där varje km inom de 3km skulle gå snabbare än den föregående. Igår upprepade jag exakt samma pass och sprang varje avslutande km mellan 13, 17 och 17 sekunder snabbare än förra gången. Ganska skaplig utveckling på enbart 3ve. Med det vill jag även säga att för fart krävs en god grund och när du väl har den så kommer farten ganska fort när du väl börjar träna på den.

Igår fick även min kropp en check hos Torbjörn Mårtensson som numera känner min kropp väl. Han behandlade mina muskler efter mitt träningsläger på Lanzarote i januari och även igår. Skillnaden var total då mina muskler kändes löjligt fräscha och pigga igår och det efter 2ve hård träning. Jag vill tro att det är jag men jag tror även att kosttillskottet jag äter också har ett finger med i spelet.

I lördags landade planet på svensk mark igen och den enda träning som hanns med hemmavid den dagen var ett långpass på 26km som kändes förvånadsvärt bra. Extra kul var det att hämta ut det paket från SL3S som låg och väntade på mig när jag kom hem. De tillverkar kompressionsstrumpor av bästa kvalitet och även tävlingskläder i triathlon. Jag kommer att träna och tävla i deras strumpor och tävla i deras tävlingskläder. I går rullade jag ut på cykeln för att testa tribyxorna och även de kändes kanon. Då jag har min första tävling om bara ett par veckor så gäller det ju att testa utrustningen :)!

För att sammanfatta lägret så gick det mycket bra. Jag missade egentligen bara ett simpass om 5000m och det var pga stängda simhallar och inte pga kroppen sa ifrån. Jag brukar vanligtvis svara bra på mycket och hård träning och så även denna gång. Fast tidigare har musklerna blivit lite slitna och såriga efter hand, så inte denna gång. Jag kände mig så förvånandsvärt pigg hela tiden och även om jag var trött efter en hård dag så vaknade jag löjligt fräsch. Jag har aldrig känt såhär tidigare och och hoppas naturligtvis att det är JAG men jag tror nog att det kosttillskott jag ätit en tid nu hjälpt till. Tanken är nämligen att det ska påskynda återhämtningen och minska träningsvärk bla. Hur som helst så vågar jag inte låta bli att äta dem nu :)! 

Återigen siffror utan förklaring betyder ingenting men här kommer ändock en sammanställning av vad jag producerat på Mallorca (sön 28/3 - fredag 9/4 = 13 dagar) när mina grannar satt och åt chips och drack öl :)!

114.6 mil cykel (hm okänt men närheten till bergen gjorde ju sitt :))

ca 160 km löpning

30 000m simning

5 pass kompletterande styrka/spänst/hoppträning

1 tur till Palma på min halva vilodag :)

Fördelar att bo i Palma Nova jämfört med Can Picafort/Alcudia

konstant backträning om man inte vill cykla via Palma och det vill man INTE

En fin friidrottsarena att springa intervaller på

Nackdelar med detsamma

20min buss för att komma till simbassäng (fast på sommaren finns en bassäng i Magaluff)

konstant backträning fast benen skriker efter plattcykling :)!

Störiga och fulla tursister på sommaren (misstänker jag efter att studerat antelet uteställen och utbudet i matvaruaffärer)